Alan Turing var en brittisk matematiker, logiker och kryptoanalytiker som räknas till de viktigaste personerna bakom datorn och artificiell intelligens. Han beskrev 1936 den teoretiska turingmaskinen, ledde under andra världskriget arbetet med att knäcka tyskarnas Enigmakod på Bletchley Park och föreslog 1950 det turingtest som fortfarande används för att diskutera om maskiner kan tänka.
Han dömdes 1952 för homosexuella handlingar och dog två år senare, 41 år gammal. Upprättelsen kom först långt efter hans död.
| Fakta | Alan Turing |
|---|---|
| Fullständigt namn | Alan Mathison Turing |
| Född | 23 juni 1912 i Maida Vale, London |
| Död | 7 juni 1954 i Wilmslow, Cheshire |
| Medborgarskap | Storbritannien |
| Yrke | Matematiker, logiker, kryptoanalytiker och datavetare |
| Utbildning | King’s College, Cambridge (1931–1934), Princeton University (1937–1938) |
| Känd för | Turingmaskinen, turingtestet och kodknäckandet av Enigma |
| Utmärkelser | Smith’s Prize (1936), OBE, Fellow of the Royal Society (1951) |
Uppväxten i England och studierna i Cambridge
Turing föddes i Maida Vale i London. Fadern tjänstgjorde i Indien, och Alan och hans bror bodde hos vänner till familjen medan föräldrarna reste mellan England och Indien. Som 14-åring började han 1926 på Sherborne School i Dorset. Hans första skoldag sammanföll med en generalstrejk, så han cyklade ensam de 95 kilometerna från Southampton.
På Sherborne blev han förälskad i skolkamraten Christopher Morcom, som hastigt dog i tuberkulos. Förlusten tog hårt på honom men drev också hans intresse för matematik och naturvetenskap.
Mellan 1931 och 1934 studerade Turing vid King’s College, Cambridge, och 1935 valdes han till fellow vid sitt college i Cambridge tack vare ett arbete om Gauss felfunktion. Åren 1937 och 1938 tillbringade han vid Princeton University, där han skrev sin doktorsavhandling under logikern Alonzo Church.
Turingmaskinen: idén bakom varje dator
Den 28 maj 1936 lämnade Turing in uppsatsen On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem. I den beskrev han en tänkt maskin som läser och skriver symboler på ett band enligt enkla regler. Han visade att en sådan maskin kan utföra varje beräkning som går att formulera som en algoritm.
Uppsatsen visade också att det inte går att avgöra algoritmiskt om en turingmaskin någonsin stannar, det så kallade stopproblemet. Computable numbers blev en klassiker, och turingmaskinen är i dag en central modell inom beräkningsbarhetsteori och datavetenskap. Varje modern dator, och därmed varje språkmodell som körs på den, bygger på principen om en programmerbar universalmaskin.
Hur knäckte Turing Enigma under andra världskriget?
När kriget bröt ut arbetade Turing för Government Code and Cypher School på Bletchley Park, Storbritanniens centrum för kodknäckning. Där ledde han Hut 8, gruppen som skulle tyda den tyska marinens meddelanden.
Bara några veckor efter ankomsten hade han konstruerat bombe, en elektromekanisk maskin som byggde vidare på den polska bomba-metoden. Bombe letade efter Enigmarotorernas inställning genom att pröva logiska slutledningar och kasta varje inställning som ledde till en motsägelse. Den första bomben installerades den 18 mars 1940, och efter en förbättring som matematikern Gordon Welchman föreslog blev den kodknäckarnas viktigaste verktyg.
Turing knäckte personligen den Enigmakod som tyska flottan använde 1943. Det gjorde att konvojer från Nordamerika kunde undvika ubåtarna. Tillsammans med Bill Tutte löste han 1942 även krypteringen av Lorenzmaskinen, och algoritmerna lade grunden för datorn Colossus. Efter kriget utsågs han till OBE, men arbetet på Bletchley Park var hemligt, så utmärkelsen gavs officiellt för hans förkrigsarbete.
De första datorerna i London och Manchester
År 1945 rekryterades Turing till National Physical Laboratory i London. Den 19 februari 1946 presenterade han konstruktionen av Automatic Computing Engine (ACE), den första detaljerade ritningen till en dator med lagrat program. NPL var dock långsamt med att bygga den.
I juni 1948 flyttade han därför till University of Manchester, där han arbetade med programvaran till Manchester Mark 1, en av de första datorerna med lagrat program. Han skrev den första programmeringshandboken till maskinen och var konsult åt Ferranti när den kommersiella versionen togs fram. I början av 1950-talet vände han sig också mot biologin och publicerade i januari 1952 en uppsats om hur mönster uppstår i levande organismer, morfogenes.
Kan maskiner tänka? Turingtestet från 1950
År 1950 publicerade Turing artikeln Computing Machinery and Intelligence, där han tog sig an frågan om maskiner kan tänka. I stället för att definiera tänkande föreslog han ett imitationsspel, på engelska imitation game: en människa samtalar via text med en dator och en annan människa. Kan hon inte avgöra vilken av dem som är datorn har maskinen klarat testet.
Idén fick namnet turingtestet och gjorde honom till en av förgrundsgestalterna inom artificiell intelligens. Frågan han ställde har blivit aktuell på nytt med chattbottar som ChatGPT, som skriver svar som är svåra att skilja från en människas. Vill du förstå tekniken bakom dagens system förklarar vi hur AI fungerar och hur neurala nätverk lär sig av data.
Åtalet för homosexuella handlingar och den tidiga döden
Turing var homosexuell i en tid då homosexuella handlingar var olagliga i Storbritannien. År 1952 anmälde han ett inbrott i sitt hem, och under utredningen kom hans relation med 19-årige Arnold Murray fram. Båda dömdes för grov oanständighet. För att slippa fängelse gick Turing med på hormonbehandling med syntetiskt östrogen, så kallad kemisk kastrering. Domen innebar också att han inte längre fick arbeta som kryptografisk konsult för GCHQ.
Den 8 juni 1954 hittades han död i sitt hus i Wilmslow. Obduktionen visade cyanidförgiftning och dödsfallet bedömdes som självmord. Biografen Andrew Hodges diskuterade 1983 olika förklaringar, och 2012 ifrågasatte forskaren Jack Copeland slutsatsen och menade att en olycka med kemikalier var troligare.
Upprättelse och eftermäle
Efter en namninsamling med över 30 000 underskrifter bad premiärminister Gordon Brown den 10 september 2009 officiellt om ursäkt för hur Turing behandlats. Den 24 december 2013 benådades han postumt i drottning Elizabeth II:s namn. Den så kallade Alan Turing-lagen från 2017 har sedan gett benådning till omkring 75 000 andra som dömts för liknande brott.
Turingpriset, datavetenskapens motsvarighet till Nobelpriset, har delats ut sedan 1966. Sedan 2021 pryder Turing den brittiska 50-pundssedeln, och i en BBC-omröstning 2019 utsågs han till 1900-talets största vetenskapsperson. Hans liv har skildrats i filmen The Imitation Game från 2014 och i David Lagercrantz roman Syndafall i Wilmslow från 2009.
Vanliga frågor och svar om Alan Turing
Var Alan Turing också idrottsman?
Ja. Han var en skicklig långdistanslöpare och provade 1948 på att bli uttagen till det brittiska maratonlaget till OS, men hindrades av en skada.
Var Alan Turing förlovad?
Han förlovade sig 1941 med Joan Clarke, men de gifte sig aldrig.
Är Apples logga en hyllning till Turing?
Nej, det är en spridd myt. Både loggans formgivare och Steve Jobs har förnekat kopplingen.
Källor
- Alan Turing, svenska Wikipedia
- Alan Turing, engelska Wikipedia
- Alan Turing, Wikidata
- Alan Turing, IT-ord, Computer Sweden
- Alan Turings test avgör om en dator verkligen är intelligent, Internetmuseum
Bild: okänd fotograf / Wikimedia Commons, public domain.
