Mira Murati är en albansk-amerikansk ingenjör och företagsledare, född 1988 i Vlorë i Albanien. Hon är medgrundare och vd för AI-bolaget Thinking Machines Lab och var tidigare chief technology officer (CTO), alltså teknikchef, på OpenAI. Där ledde hon arbetet med ChatGPT, DALL-E, Codex och Sora, och under krisen i november 2023 var hon i tre dagar OpenAI:s tillförordnade vd.
Per oktober 2026 leder Mira Murati Thinking Machines Lab, som hon startade i februari 2025. Bolaget tog in 2 miljarder dollar i det som beskrivs som den största seed-rundan någonsin och har sedan dess släppt verktyget Tinker och den egna AI-modellen Inkling.
| Fakta | Mira Murati |
|---|---|
| Fullständigt namn | Ermira Murati |
| Född | 16 december 1988 i Vlorë, Albanien |
| Medborgarskap | Albanien och USA |
| Utbildning | Pearson College UWC (Kanada), Colby College (BA 2011), Dartmouth College (B.Eng. i maskinteknik 2012) |
| Arbetsgivare | Tesla 2013–2016, Leap Motion 2016–2018, OpenAI 2018–2024 |
| Nuvarande roll | Medgrundare och vd för Thinking Machines Lab sedan februari 2025 |
| Utmärkelser | Hedersdoktor vid Dartmouth College 2024, Time 100 AI 2024 och 2026 |
Uppväxten i Albanien och utbildningen
Murati föddes den 16 december 1988 i Vlorë i Albanien. Hon talar engelska och italienska. Som 16-åring fick hon ett stipendium genom Davis United World College Scholars Program och flyttade till Pearson College UWC på Vancouver Island i Kanada, där hon tog en internationell studentexamen (International Baccalaureate) 2007.
Efter gymnasiet gick hon ett program med dubbla examina i USA. Hon tog en kandidatexamen (Bachelor of Arts) vid Colby College 2011 och en ingenjörsexamen i maskinteknik vid Dartmouth College och dess Thayer School of Engineering 2012.
Tesla och Leap Motion: karriären före OpenAI
Under studietiden gjorde Murati sommarpraktik som analytiker hos Goldman Sachs i Tokyo 2011, och efter examen praktiserade hon en kort tid på Zodiac Aerospace. År 2013 började hon på elbilstillverkaren Tesla som produktchef för Model X, en tjänst hon hade fram till 2016.
Därefter gick hon till Leap Motion (i dag Ultraleap), ett uppstartsbolag inom förstärkt verklighet. Där ledde hon produkt- och teknikarbetet mellan 2016 och 2018.
Mira Murati på OpenAI: från ChatGPT till Sora
År 2018 kom Murati till OpenAI som vice president of applied AI and partnerships, med ansvar för tillämpad AI och samarbeten. Enligt hennes LinkedIn-profil, som citeras av konsultbolaget Kitrum, blev hon i december 2020 senior vice president med ansvar för forskning, produkt och partnerskap. I maj 2022 utsågs hon till chief technology officer.
Som CTO ledde hon forsknings-, produkt- och säkerhetsteamen och arbetet med ChatGPT, bildgeneratorn DALL-E, kodmodellen Codex och videomodellen Sora. Hon arbetade också med OpenAI:s GPT-serie av stora språkmodeller. Det var under hennes tid som teknikchef som ChatGPT släpptes och blev en vardagsprodukt för hundratals miljoner människor.
Våren 2022 skrev hon artikeln Language & Coding Creativity i tidskriften Daedalus, som ges ut av American Academy of Arts and Sciences. Den handlar om hur maskiner lär sig förstå språk och vilka frågor det väcker om relationen mellan människa och maskin.
I oktober 2023 hamnade Murati på plats 57 på tidningen Fortunes lista över de 100 mäktigaste kvinnorna i näringslivet.
Tre dagar som vd: krisen kring Sam Altman 2023
I november 2023 avsatte OpenAI:s styrelse vd:n Sam Altman, och Murati utsågs till tillförordnad vd (interim CEO). Enligt Wikipedia hade hon samarbetat med medgrundaren Ilya Sutskever, vars 52 sidor långa promemoria om Altman byggde till stor del på skärmdumpar och uppgifter från henne. Den bidrog till styrelsens beslut.
Efter tre dagar ersattes hon av Emmett Shear, som i sin tur lämnade när Altman återinsattes fem dagar senare. Murati gick då tillbaka till rollen som CTO. Tidningen Time beskriver hur hon under krisen stod klämd mellan styrelsen som avsatt Altman, de anställda som krävde att han skulle komma tillbaka och Microsoft, bolagets viktigaste partner.
Varför lämnade Mira Murati OpenAI?
I juni 2024 utsåg Dartmouth College henne till hedersdoktor i naturvetenskap (Doctor of Science). Samma månad sa hon under ett samtal på Thayer School of Engineering att vissa kreativa jobb kan försvinna, men att sådana jobb var tveksamma om innehållet de gav höll låg kvalitet. Uttalandet kritiserades av författare och konstnärer, bland dem studenter vid Dartmouth.
I september 2024 meddelade Murati att hon slutade som CTO för att få möjlighet att “do my own exploration”, det vill säga utforska egna idéer. Avgången kom mitt i en större flykt ur OpenAI:s ledning: forskningschefen Bob McGrew och forskningsdirektören Barret Zoph meddelade strax efter att även de lämnade.
Thinking Machines Lab: rekordrundan och Tinker
I februari 2025 startade Murati Thinking Machines Lab, ett så kallat public benefit corporation (ett allmännyttigt bolag) i San Francisco. Målet är enligt bolaget “to make AI systems more widely understood, customizable, and generally capable”, alltså AI-system som är lättare att förstå, går att anpassa och klarar många olika uppgifter. Hon rekryterade ett team på ett trettiotal forskare och ingenjörer från bland andra Meta, Mistral och OpenAI. Med fanns OpenAI-medgrundaren John Schulman, och Alec Radford och Bob McGrew blev rådgivare.
Månaden efter rapporterade Bloomberg att bolaget värderades till uppskattningsvis 9 miljarder dollar. I juli 2025 tog Thinking Machines Lab in 2 miljarder dollar till en värdering av 12 miljarder dollar. Seed-rundan leddes av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, med bland andra Nvidia, AMD och Cisco som deltagare, och även Albaniens regering investerade. Bolagets styrning är uppbyggd så att Murati har en utslagsröst som ger henne majoritet i styrelsefrågor.
I oktober 2025 lanserades den första produkten, Tinker. Det är ett verktyg där forskare och utvecklare via ett API kan finjustera öppna AI-modeller, till en början Metas Llama och Alibabas Qwen, med övervakad inlärning eller förstärkningsinlärning. Den färdiga modellen kan sedan laddas ner och köras lokalt. “Vi är övertygade om att Tinker kommer göra det möjligt för forskare och utvecklare att experimentera med frontlinje-modeller”, sa Murati till Wired (i översättning, återgivet av Ny Teknik).
Mira Murati 2026: Nvidia, Inkling och Time 100 AI
Enligt Time slöt Thinking Machines Lab i mars 2026 ett avtal med Nvidia om de chip som behövs för nästa generations modeller. I maj visade bolaget så kallade interaction models, som kan fortsätta bearbeta information medan en person pratar i stället för att turas om att lyssna och svara. I juli 2026 släpptes den första egna modellen, Inkling, som bolaget beskriver som en bred och balanserad generalist byggd för att anpassas.
Samtidigt har konkurrensen om forskarna varit hård, och flera av grundarna har lämnat för konkurrenter. Murati säger till Time att framgången inte ska mätas i hur mycket av det ursprungliga teamet som är kvar, utan i vad bolaget levererar. Hennes vision är AI som förstärker människan snarare än ersätter henne: “But what they think about should still be up to us”, säger hon, alltså att det fortfarande ska vara människor som bestämmer vad maskinerna tänker på.
Time listade Mira Murati bland de 100 mest inflytelserika personerna inom AI 2026, efter att hon varit med på samma lista 2024.
Vanliga frågor om Mira Murati
Var kommer Mira Murati ifrån?
Hon är född i Vlorë i Albanien och har i dag både albanskt och amerikanskt medborgarskap.
Vad gjorde Mira Murati på Tesla?
Hon var produktchef för elbilen Model X mellan 2013 och 2016, innan hon gick vidare till Leap Motion.
Hur mycket är Thinking Machines Lab värt?
Vid seed-rundan i juli 2025, som leddes av Andreessen Horowitz, värderades bolaget till 12 miljarder dollar. Bloomberg hade månaden efter starten rapporterat en uppskattad värdering på 9 miljarder dollar.
Källor
- Mira Murati, engelska Wikipedia
- Mira Murati, Wikidata
- Mira Murati: The 100 Most Influential People in AI 2026, Time
- Här är AI-stjärnan Mira Muratis första produkt med nya bolaget, Ny Teknik
- The Inspiring Story of Mira Murati, ex-CTO of OpenAI, Kitrum
Bild: SWinxy / Wikimedia Commons, licens CC BY 4.0.
